Morgonmöte i Lund

Idag var vi i Lund redan vid klockan 9. Tidigt tyckte T, men hon masade sig upp.  Där träffade vi läkare och behandlare. De var mycket nöjda över hur förra mötet gått. De tyckte de hade fått ut mycket om T och om oss som familj. Läskigt, men samtidigt nödvändigt för oss att blotta oss för dem. I början av T sjukdom gav jag mig/oss skulden för att det blivit som det blivit. Nu känner jag på ett annat sätt. Jag vet att vi är en fin familj som bryr oss om varandra. Att vi är kärleksfulla engagerade föräldrar. 

De vill att vi ska börja på en multifamilygrupp på tisdag nästa vecka. Då blir det först 4 heldagar och sedan 6 dagar utspridda över kommande år. T var först helt emot det, sen veknade hon lite. Hon är för söt när hon spänner ögonen i läkaren och säger: vad kommer jag få för nytta av det?!

Vi ska fatta beslut i kväll. T får ändå till sist bestämma, vi har tvingat henne på så mycket. 

Hon ska börja med lamotrogin igen. Vi avbröt ju förra försöker när hon fick sina första utbrott. De har ju som bekant fortsatt så det är nog inte tabletterna som  triggade dem. Det är T nöjd med. Hon ville inte sluta med dem. 

Vi glömde prata om kbt, det andra tog så mycket tid. Vi ska dit på tisdag igen så vi får ta det då.