I morgon ännu ett helvetesmöte

I morgon klockan 11 ska vi vara i Lund på möte. Vi ska då träffa folk från både Lund och Malmö. Då ska vi se vad som händer med T. Jag är inte helt säker på att vi får med henne och jag kan förstå henne. Jag fattar vilken enorm press det är för henne. Det här är något hon inte vill, att någon ska in och röra i hennes ätstörning. Den vill hon ha för sig själv, så är det bara.

Hoppas att det blir ett bra och konstruktivt möte bara. Hoppas att T pratar! 

God natt!!

Här händer inget

Här är lugnt. Inget händer, ingen hör av sig. Hoppas att läkaren Olof från Ystad ringer på måndag som jag bett sekreteraren om.

T mår relativt bra. 

Väntan och lite lugn

T fortfarande lite sjuk. Har hittat ett dataspel hon är uppslukad av. Vi är på gång att beställa resan till Turkiet :)

Vi åker om 21/2 vecka!!! Tror vi mår bra av miljöombyte. 

Bråkar med försäkringsbolaget om 85 000 kr som vi vill ha. De är jobbiga och dryga :(

Idag ska hon åka till sin kompis. Hon äter just nu skapligt.

Några dagars lugn och ro

T har åkt till sommarstugan med pojkvännen. Mannen och jag har fått två dagar själva. Skönt och annorlunda. De kom hem i går kväll. Hon har fått en vrålförkylning eller allergichock. 

Vi har landat i läkarnas utlåtande och just nu känner vi att en svår ätstörning och depression kan man bli frisk ifrån. Det kan man inte bli från adhd och bipoläritet. 

Frågan är bara hur vi ska få med oss henne på tåget?!

Vi är ju också nu lämnade i ett vaccum. Vem är ansvariga för oss nu? Tidsperspektiv? 1000 frågor 0 svar. 

Var på jobbet i torsdags, sådär kul eftersom chefen redan börjat få för sig att jag inte kan jobba nästa termin. Tycker inte om när människor runt mig är negativa.

Utskrivna

Efter 2 veckor på utredning/behandlingsavdelningen i Malmö så åkte vi hem idag med en fadd känsla i munnen. Vi åkte tillbaka till avdelningen i morse. Jag var hos kurator och T hos bildterapitanten. Sen kom Elise in och sa att testet med läkaren och psykologen var inställd och vi skulle ha möte istället. Jag började ana vad det skulle vara för möte. Fattade att de inte ville ha oss kvar. Vi fördrev i alla fall tiden genom att se på film, pussla osv. Vid tretiden kom de och de började ställa frågor till oss. T sa att hon inte tänkt stanna om hon inte ville sammarbeta. Då kom dråpslaget som jag hade förstått skulle komma. De ansåg att hon var för ätstörd och i för dåligt skick för att testas. Att man måste ta tag i det problemet innan man kunde gå vidare med det andra. De vill ta kontakt igen med ätstörningsteamet i Lund för ett stormöte och en second opinion som det så fint kallas. Fattar ni att vi återigen kastas mellan olika instanser. Alla är överrens om att vår dotter är svårt sjuk men ingen vill ta ansvar. Snyggt läge😞

Hemma på permission igen

Efter 2 dagar i Malmö är vi hemma över natten. Måndag var kaos eftersom att hon inte ville med och vi inte kom iväg förrän till klockan 2. Idag var hon seg och på dåligt humör när hon vaknade. Vid  klockan 10 skulle hon träffa psykologen för testning och det gick åt skogen. Hon flippade när han sa ADHD och att testet var på engelska. Sedan hade hon världens kval efteråt. Undrade pm jag trodde hon har adhd osv. Hon uttryckte att hon inte ville veta om hon hade det. Sen blev hon arg på mig för att jag sa att hon hade det, men jag sa inte det alls så men det var så hon tolkade det. Hon ville inte veta av mig och ringde till M. Nytt möte med läkare ordnades eftersom att nu ville hon hem igen. Vid den här tidpunkten tänkte jag att nu skiter vi i det här. Jag pallar inte den här känslomässiga centrifugen mer. Vill hon inte så vill hon inte. Vi kan inte tvinga henne. M och jag hade ett eget möte med läkare och Elise vilket var grymt bra. Vi fick lite att förhålla oss till. Det mötet var nog över en timme. Elise anser att T har en utvecklad ätstörning som förstör mycket.

Sen hämtade vi in T och vi kunde ha ett bra samtal, där hon kunde förklara hur hon känt sig under dagen och vad som blivit fel. Vi förklarade att vi inte tänkte tvinga henne mer utan hon fick välja helt själv. Hon sa då att det var inte så hemskt och att hon tänkte börja försöka samarbeta. Detta var det bästa möte vi har haft med vår dotter på evigheter. Lilla osäkra varelse, vad allt är jobbigt för dig. Jag älskar dig så!!

Alla andra barn som mår dåligt är det synd om..

Varför tycker alla synd om alla andra barn som mår dåligt och inte min dotter?! Jo, för när min dotter mår dåligt blir hon sur, arg, dryg och otrevlig. Det är ett faktum att förhålla sig till tyvärr. Inget roligt men så är det. Hon är inget charmig och kan inte ens hålla den fasaden uppe. Den visar hon för allt och alla utan att skämmas.