Ilska

"Tror du jag är så dum att jag kräks över en timme efter jag ätit!!! Att jag väntar så länge" " Jag har börjat parfymera badrummet för jag luktar så mycket svett" "kan du inte bara låta mig vara!!" " Du bara skapar problem som inte finns"

Orden och alla försvarsargumenten  flödar när jag pratar med henne. Väntade tills hon gjort kvällens kräkning på badrummet och jag hittat säkra spår. 

Försöker prata, säger att jag vill hjälpa henne. Hur kan jag hjälpa henne? Möts av vassa ord och ilska. Hon vägrar erkänna fast hon sitter med rosa kinder och hon vet att jag vet att hon ljuger.