Mitt liv känns tomt just nu. Jag är orkeslös och känner varken glädje eller sorg. Är mest trött. Ligger i soffan timme efter timme, går till sängen och ligger där. Försöker ta mig i kragen, gör mitt bästa för att lyssna på T och min man. Nickar och hummar. Mina tankar är där men ändå inte där.
Orkar inte skriva på bloggen och allt som jag borde göra känns som oöverstigliga hinder. Har befunnit mig där förut så tillåter mig att göra så lite som möjligt. Tänker nog ringa läkaren om en stund.
Det är inte konstigt vännen. Förstår precis hur du menar. När man KÄNNER så mycket som du alltid gör: oro, sorg, förtvivlan, hopp, desperation, kärlek, ömhet och omsorg - då tar det nog helt enkelt slut ibland och blir...just tomt.
SvaraRaderaBra drag att tillåta dig.
Ring läkaren när du orkar.
Skit i allt som inte är viktigt.
Tycker om dig <3
Kram, S
Du är så fin bästa S <3 <3
RaderaTack :)