Tankar på Bup

Sitter nu på Bup och väntar medan Ti är hos psykologen. Kommer väl ta en dryg halvtimma beroende på hur pratvillig hon är. Igår var den skönaste dagen på länge. Inga höga berg och djupa dalar. T kom ju hem i lördags från pojkvännen eftersom hon kände att hon behövde vara själv. Han alldeles förtvivlad men T orkade verkligen inte så vi hämtade upp henne på väg hem från Malmö. I bilen påhemvägen visade hon frustration över att det aldrig kändes spm hon mådde bättre. Att allt bara stod och stampade. Hon tyckte det var jobbigt att hon var så arg hela tiden. I söndags fick vi upp henne vid 12. Hon hade somnat 5 natten innan. Det här med sömnen börjar bli ett stort problem. Hon somnar aldrig innan 3 på natten. 

Hon och m åkte och tränade, efter det pluggade vi lite historia. Pojkvännen kom och vi såg på handboll och åt god söndagsmiddag. De var ute och badade i spat. Vi såg Bridesmades. Inga katastrofer, viktångest eller annat. Hon somnade dock inte förrän vid 4 i natt. Jag har varit på mitt jobb och planerat till min vikarie. Roligt att träffa alla goa ungar. De saknar mig mycket och föräldrarna har börjat klaga på att de inte lär sig något. Jag både vill och inte vill börja jobba igen. Jag vet inte vad som är bäst för T och mig.