Nu handlar mitt liv väldigt mycket om att aktivera henne i lagom doser. Pusslet har åkt fram igen och jag läser högt för henne. Eftermiddagen har varit rätt mysig .
Här skriver jag av mig eftersom att vårt liv är ganska tufft just nu. Vår dotter lider av psykisk ohälsa sedan drygt två år. Hon har anorexia, depression, dyslexi och är eventuellt bipolär. Att vara mamma till ett barn som mår psykiskt dåligt är tufft på många sätt, man ska finnas, stötta och vara stark eftersom ens barn betyder allt. Jag klarar det för det mesta, men inte alltid. jag är inte heller mer än människa. Läs gärna och lämna gärna en kommentar om du har lust!
onsdag 21 januari 2015
Jag orkar inte tvinga mig
När man är inte mår bra psykiskt av olika anledningar blir det väldigt påtagligt att det finns så mycket i livet som går på autopilot när man är frisk. T är just nu inne i en rejäl svacka och då är varje liten grej en kamp. Att orka gå och duscha, att koncentrera sig på handlingen i en film är tufft. När det gäller att välja kläder eller frisyr är det också omöjligt. När det sedan gäller att ta sig utanför huset och ta sig till skolan eller praktik är det oöverstigligt. I motse bröt hon ihop fullständigt och grät hejdlöst. Gång och gång snyftade hon: det känns så konstigt, jag orkar inte tvinga mig. Allt jag kan göra är att krama om henne och säga att det kommer bli bättre.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej.
SvaraRaderaJa,ibland är det bara så där ledsamt allt.Vi hade tv-serier som vi kikade på mycket.
Och precis som du säger,så kommer det bli bättre.
Har hon ingen att gå o prata med på bup?
Kram
Hon har tigit ut två stycken, vägrat prata. Vi har tvingat dit henne. Nu är vi för första gången i ett annat läge och vill gå och prata med psykologen i Lund. Dock strular hon med att ge henne tider. Jag ska ringa i morgon
RaderaMmm,så var det här med.Vi fick tvinga henne och hon vägrade prata.Men helt plötsligt så vände det och hon ville prata.
SvaraRaderaKram