På den tiden behövde jag inte tänka på vad jag skulle göra. Hann inte tänka på annat än laguppställningar och träningsupplägg. Det var så mycket lättare. Oh, vad jag saknar den tiden!!
Här skriver jag av mig eftersom att vårt liv är ganska tufft just nu. Vår dotter lider av psykisk ohälsa sedan drygt två år. Hon har anorexia, depression, dyslexi och är eventuellt bipolär. Att vara mamma till ett barn som mår psykiskt dåligt är tufft på många sätt, man ska finnas, stötta och vara stark eftersom ens barn betyder allt. Jag klarar det för det mesta, men inte alltid. jag är inte heller mer än människa. Läs gärna och lämna gärna en kommentar om du har lust!
måndag 6 april 2015
Ett annat liv
Minns det aktiva fotbollsliv som vi levde i 8 år T och jag idag av olika anledningar. Jag var tränare, lagledare, materialförvaltare och ställföreträdande mamma till ett 20-tal tjejer i två olika klubbar. När det var som intensivast la jag ner 15-16 timmar i veckan. Vi skapade många gemensamma minnen tillsammans, det vet jag eftersom tjejerna pratar om det än idag med längtan i rösten. De säger att det var den roligaste tiden i deras liv. Jag är stolt och glad över att ha bidragit till denna pusselbit i deras livspussel.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vet precis vad du skriver om:)
SvaraRaderaMan är tränare, mamma och man får vara psykolog både till spelarna och föräldrarna😂
Under vinterperioden har vi fritids hemma hos oss i Ystad där töserna kan fika, vila och byta om innan träningen på konstgräs.
I helgen kom ett sms 02:30 från en av töserna....jag kan inte sova😬har ont i halsen.....
Hm....som sagt tränare 24:00 timmar/dygn.😃⚽️
Det är härligt och givande på så många sätt att ha med föreningsliv att göra. Som sagt, jag saknar den tiden, det kändes som man gjorde något bra då. Nu mest känner jag mig otillräcklig och misslyckad :(
Radera