Vår lilla tuffing

Idag åkte jag och T till Malmö för att byta gips igen eftersom det spruckit. På vägen om sa ho: skulle jag inte få ny medicin?! Då fick jag helt enkelt ta snacket om inläggningen med henne. Var rak och tydlig varför hon måste få medicin men att man måste utreda henne och ha henne under uppsikt. Hon köpte det, frågade om hon hade något val. Jag sa att det har du inte om du vill bli frisk. Hon sa att ingen fick tvinga i henne mat. Det var hennes villkor. Hon skulle försöka äta men lovade inget. Jag sa att vi går med på det villkoret. Gud så skönt detta var!! Så nervösa vi varit över hur hon skulle reagera och så grym hon var:) 

Vi har haft en bra kväll men hon kom och väckte mig för hon hade vrålhuvudvärk och mådde illa. Nu ligger jag och mår illa. Klockan är 3 på natten och det känns som om jag ska kräkas. Hoppas hon sover nu i alla fall. Nu vill man bara in till Malmö på behandlingen så vi kommer igång.