Nu blir det ny antidepp medicin. Lamotrigin, som låter sjuuuk när man läser om biverkningarna. Men både jag och T litar på Andre.
Här skriver jag av mig eftersom att vårt liv är ganska tufft just nu. Vår dotter lider av psykisk ohälsa sedan drygt två år. Hon har anorexia, depression, dyslexi och är eventuellt bipolär. Att vara mamma till ett barn som mår psykiskt dåligt är tufft på många sätt, man ska finnas, stötta och vara stark eftersom ens barn betyder allt. Jag klarar det för det mesta, men inte alltid. jag är inte heller mer än människa. Läs gärna och lämna gärna en kommentar om du har lust!
torsdag 2 oktober 2014
Kämpar på
Sista 2 veckorna har hon i princip bara varit hemma från skolan. Hon vill inte vara ensam så jag har varit hemma och hållt henne sällskap. Hon har haft enorm huvudvärk, ont i bihålor och varit orkeslös. Samtidigt så har hon jätteproblem med att sova på nätterna. Jag försöker dra upp henne på morgonen. Får oftast upp henne vid halv 11. Fram till den här veckan har hon varit i fas med skolan. Fått a på ett prov, c på ett arbete mm. Så det är skönt. Hon sa igår att hon ska försöka gå i morgon. Vi var i Lund i tisdags. Ett jobbigt möte, då hon var lite vrång. Dock blev det lite prat om mat, vilket jag saknat. Mycket fokus på depression. Jag fick berätta att hon kräks minst 2 ggr i veckan. Då blev hon galen. Dock känns det bra för mig att få fram. Hon började säga att det var mitt och M fel då vi stressade henne. Jag vet att det beror på att hon gör det för rädsla att bli tjock. Det hann lag prata med läkaren om under tiden hon var och vägde sig.
Etiketter:
anorexia,
depression,
körtelfeber,
Lund,
skola,
Ångest,
ätstörningsklinik
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar